Fotboll och Fylla

Att vara tillbaka i jobbsvängen igen är helt underbart, men det hade kunnat börja lite mjukare. Skönt att lixom halva firman ligger utslagen i influensan. Har sprungit som en ekorre på speed varje dag. Ryktades om svinis, dock utan diagnos. För vidare info om Sveriges mest överskattade sjukdom nånsin, vänd er mot expert Don J. Herrn har genomlidit det förskräckliga och det ryktas om att vaccinet ska vara betydligt dödligare än själva sjukdomen...

Men som sagt så känns det som livet fått tibax ännu en gnutta mening. Visst sovmorron är det bästa som finns. Fast det är som med allt, får du för mycket av något tröttnar du snart på det. Tycker jag gäller det mesta...

Vilket leder oss till nästa ämne, kärlek.
Har en förmåga som många andra att vissna ganska fort på flickor du träffat fler än en gång, som du lärt dig en del om, som vill ha mer av dig än du vill av henne. Har väl inte upptäckt "the real love" antar jag. Om det ens finns något sådant fenomen?

Dock för att prata emot mig själv så är jag sedan i lördagskväll och våran "fenomenala" utekväll helt jävla såld. Asså jaa inte på själva krogrundan vilket var lite skämt-varning.
För att bortse från mina aggressioner till alla f**ing j**la köer så blev känslan slutgiltiga känslan av kvällen helt sjukt amazing. Visserligen undrade jag på vägen hem från tuben klockan halv 5 på morronen hur jag kunde vara så otroligt nykter, men det lämnar vi. 
Skälet till min oföränderliga uppfattning om den egentligen smått meningslösa kvällen är att jag stötte på en viss blondin. Och nej jag har inte kunnat sluta tänka på henne sen dess.
Shiet, jag vet inget om kärlek. Eller jo, kanske mer än man vill erkänna men ändå. Det där var typ ny känsla... Vad ska jag göra? Gosh! Helt galet, rådgivning någon?

---

Bästa på kvällen var ändå när en jävligt cool och otroligt intelligent grabb utan nån tillstymmelse till skäggväxt dyker upp och dansar ytterst nära i lite PT-style men utan charm och endast för att få igång någon form av fight.
Jag vänder mig om:

Idiot: Börja ni bli lite lacka på oss ellä?
Jag: (Garv) Hmm, borde vi bli de?
Idiot: Ehh jaa, de e väll upp ti er...

Jag råkade skratta en aning för mycket för att han ens skulle ta det som ett hån så jag föste undan puckot och fortsatte våldta PT på dansgolvet.

Titellåten hade varit mer passande, men har dessvärre tröttnat på den efter radions otroliga fantasi.



PS. Sorry boys för rese-bokningar och stuffs. Jag antog lite för mycket, men jag tycker vi löser det imorrn. Såg tillomed att det hunnit bli något billigare...

// Tompa