Resor med stil - del 1
Kan inte sova. Förmodligen för nervös inför det som komma skall i helgen. Tänkte således ta tillfället i akt och lansera en ny miniserie.
Förutsättningarna är enkla:
- Det skall ha varit en oförglömlig resa
- Den ska på ett eller annat vis satt sin prägel på hur vi är idag
- Minst två personer bakom denna blogg skall ha varit med på resan
- En låt som genomsyrar vårt humör på hela resan kommer att läggas upp i varje inlägg
Spontan resa till Kalmar sommaren 07 - Don Juan och Grodan
Minns när vi var nere i Kalmar och började dagen med att slå långbollar på Fredrikskans för att sedan på kvällen sätta oss på deras ”schtekiga” uteservering. Där man kunde hitta delar av Kalmars firma som satt och drack rosévin. Sedan medan jag var på toa passade Grodan på att gå fram till vakten för att försöka få mig utslängd. Han drog upp en story över alla rackartyg jag gjort under kvällen, men det ledde bara till att vakten backade undan. Kul initiativ.
Midsommardagen på Öland skrivs även den till historien. Ösregnet förstörde festandet avsevärt, men jag och Grodan gjorde det vi är bäst på. Driva med folk. Har ni sett Wedding Crashers så förstår ni vad vi menar, fast utan bröllop. När det var dags att rulla hemåt (till Kalmar där vi bodde) så fick vi göra en ganska så komplicerad plankning på bussen. När vi väl kom över bron till Kalmar uppstod det komiska. Tjejen, som legat däckat på ett säte blir väckt av några framför oss. Hon kliver av, kollar runt och inser plötsligt att hon befinner sig i Kalmar. Ångest. Det där känner man igen, när man vaknat upp på slutstationen och inte har en jävla aning om vart man befinner sig. Å andra sidan är det inte så långt som från Kalmar till Öland.
Dagen det var dags att bege oss tillbaka till civilisationen vaknar vi upp av att någon öppnar dörren till vårt hotellrum och ganska högljutt tänkte önska oss en god morgon på engelska, men när hon fick syn på hur rummet såg ut så avtog rösten ganska så snabbt och vart bara ett: ”GOOOOOD moooorrrrrr”. Vi var vid det skedet en timme sen med utcheckningen och vårt rum såg ut som Hiroshima gjorde 1945 för att inte krydda på för mycket. Hennes ansiktsuttryck var ovärderligt och hon mumlade sedan att hon skulle hämta sopsäckar och stängde därefter dörren i en hastig fart.
/Don Juan
Förutsättningarna är enkla:
- Det skall ha varit en oförglömlig resa
- Den ska på ett eller annat vis satt sin prägel på hur vi är idag
- Minst två personer bakom denna blogg skall ha varit med på resan
- En låt som genomsyrar vårt humör på hela resan kommer att läggas upp i varje inlägg
Spontan resa till Kalmar sommaren 07 - Don Juan och Grodan
Minns när vi var nere i Kalmar och började dagen med att slå långbollar på Fredrikskans för att sedan på kvällen sätta oss på deras ”schtekiga” uteservering. Där man kunde hitta delar av Kalmars firma som satt och drack rosévin. Sedan medan jag var på toa passade Grodan på att gå fram till vakten för att försöka få mig utslängd. Han drog upp en story över alla rackartyg jag gjort under kvällen, men det ledde bara till att vakten backade undan. Kul initiativ.
Midsommardagen på Öland skrivs även den till historien. Ösregnet förstörde festandet avsevärt, men jag och Grodan gjorde det vi är bäst på. Driva med folk. Har ni sett Wedding Crashers så förstår ni vad vi menar, fast utan bröllop. När det var dags att rulla hemåt (till Kalmar där vi bodde) så fick vi göra en ganska så komplicerad plankning på bussen. När vi väl kom över bron till Kalmar uppstod det komiska. Tjejen, som legat däckat på ett säte blir väckt av några framför oss. Hon kliver av, kollar runt och inser plötsligt att hon befinner sig i Kalmar. Ångest. Det där känner man igen, när man vaknat upp på slutstationen och inte har en jävla aning om vart man befinner sig. Å andra sidan är det inte så långt som från Kalmar till Öland.
Dagen det var dags att bege oss tillbaka till civilisationen vaknar vi upp av att någon öppnar dörren till vårt hotellrum och ganska högljutt tänkte önska oss en god morgon på engelska, men när hon fick syn på hur rummet såg ut så avtog rösten ganska så snabbt och vart bara ett: ”GOOOOOD moooorrrrrr”. Vi var vid det skedet en timme sen med utcheckningen och vårt rum såg ut som Hiroshima gjorde 1945 för att inte krydda på för mycket. Hennes ansiktsuttryck var ovärderligt och hon mumlade sedan att hon skulle hämta sopsäckar och stängde därefter dörren i en hastig fart.
/Don Juan
Kommentarer
Postat av: Grodan
Klassisk resa! Man får inte heller glömma Rasken-bussarna!
Trackback
